|
Ömsom vin, ömsom vatten sista kvaldagen
Sharm El Sheikh
När kvalen till Världsfinalerna i Rotax Max Challenge på Ghiblibanan i Sharm el Sheikh avslutades under fredagen blev det ömsom vin ömsom vatten för de båda svenskarna.
I seniorklassen upptäckte Linus Lindgren redan under morgonens warmup att karten inte gick bra. Så mästermeken Kari Prosi satte genast igång med att byta framvagnsdelar för at få karten mer körbar. En smula turligt kollades vadden som sitter i alla ljuddämparslutstycken och som är av betydelse för effekten. Och har man sett, vadden var redan uppbränd. Så man fick hjälp från Rotax att montera ny vadd och sedan blev det mycket bättre fart på karten.
Liksom under det sista torsdagskvalet fick Linus starta från tredje rutan och var således inte överraskande tvåa från start efter mastern. Det blev till och med 20 meters lucka till de övriga, så det såg väldigt bra ut. Men på tredje plats tronade holländaren Mike Joosens och han hade FART. Luckan försvann på bara ett par varv och Linus blev ett lätt byte. Sedan fortsatte Joosens och jagade ikapp ledande estländaren Mario Vendla, som inte heller hade något att säga till om, så Joosens vann före Vendla och nyazeeländaren Matthew Hamilton, som också lyckades ta sig om Lindgren. De övriga hade dock behövt många varv till för att peta ner Lindgren från fjärdeplatsen.
Summan av det hela blev nu 16 poäng efter de två sjätteplatserna och den avslutande fjärdeplatsen. Det innebär att Linus under lördagsförmiddagens förfinal får starta från femte rutan. Perfekt att få starta från innerspår igen, så vi håller tummarna för en ny svensk framgång. Tidigare har både Peter Wennerström och Michael Andersson blivit sexa i sista finalen.
Ny startsmäll i juniorklassen.
Fredrik Carsting var förvånansvärt pigg trots att han hade fått halsfluss (det var ingen influensa), men en penicillinkur verkade göra susen. Så på fredagsmorgonen radade Fredrik som vanligt upp sig i det 15:e startledets utsida. I starten kastade sig Fredrik in på innern, men vis av tidigare startkrockar släppte han av en aning och det blev hans räddning, för nu small det runt om. Så efter bara något varv var Fredrik uppe på 16:e plats. Sedan blev det jaga av. Flertalet snabba förare hade hamnat bakom honom och de ville naturligtvis framåt. Två man lyckades också med bedriften. Den ene var ecuadorianen Francisco Ramirez, som sedan fortsatte och klippte ett par man till. Sedan gick det lite på tok för sydamerikanen som kom utanför bankanten varvid alla omkörda inklusive Fredrik smet förbi igen och dessa positioner stod, sedan Fredrik lyckats avvärja ett nytt omkörningsförsök i näst sista kurvan. Med andra ord blev det 17:e plats och totalt 60 poäng efter torsdagens 23:e och 20:e platser.
De 60 poängen gav honom 13:e startrutan i B-finalen. Bara sex skulle gå vidare till lördagsfinalerna, så nu gällde det bara att gasa så mycket tygen höll och strunta i all taktik. Men ”som vanligt” small det i B-finalens första kurva och Fredrik hade inte en chans att undgå inblandning. Så istället för avancemang rasade han ner till 23:e plats eller möjligen sämre (det var personliga varvprotokoll som gällde här). Framvagnen fick sig en kyss, så hjulen stod inte rätt, men det var inte värre än att Fredrik kunde köra för fullt och börja plocka placeringar. Nu fungerade det mycket bättre, om det nu berodde på en uppretad Fredrik eller på sämre motstånd, men när målflaggan föll så var han uppe på 15:e plats. Det räckte ju inte för vidare avancemang, men alla tyckte att Fredrik gjort en mycket bra tävling i sitt livs sista juniortävling, han har ju som tidigare nämnts 15 kilo extra att släpa på, jämfört med alla andra lilleputtar.
En liten solskenshistoria kan jag inte låta bli att berätta. Den Sverige-bekante estländaren Tristan Viidas, som i år vunnit både Tom Trana Trophy i Göteborg och Stockholm Race Weekend i Järfälla, fick trubbel redan under tidskörninen, så han hamnade sist. Kvalen gick inte lysande heller, så i B-finalen fick Tristan starta från 28 startrutan, alltså långt bakom Carsting. Men Tristan hann att se smällen och tog en rövarchans genom att köra ut på gräset och kom in på banan för kraschgubbarna. Så efter bara en kurva låg han på 14:e plats. Nu var det vinna eller försvinna som gällde – han hade ju ingenting att förlora. Så Tristen körde som en besatt och var uppe på sjunde plats med några svängar kvar till målgång. Så i sista kurvan tacklade han sig förbi sexan och blev alltså sexa och skulle gå vidare om domarna inte bestraffade honom. Men publiken älskar en kämpe och jublade åt hans framfart.
2009-12-11
Claes Uddgren
|